Likt människor du möter gör artister och deras musik ett mer eller mindre bestående avtryck i ditt liv. Jag minns än känslan av när jag av en händelse klickade mig in på ett Youtube-klipp med JayOhVee. En 15-årig kille som lätt och ledigt rev av en tre minuter lång freestyle som fullkomligt golvade mig. Vid detta lag hade killen på klippet hunnit bli 17 år, kalla sig Joey Bada$$ och stod vid avstampet av en stor förändring. Bada$$ såg nämligen till att samma klipp hamnade i allas inkorgar och inom kort hade det spridit sig och bland annat hamnat i händerna på managern Jonny Shipes. Sedan gick allt i en rasande fart.
På singeln ”Waves”, från första mixtapet ”1999”, hördes en ung kille med ett sublimt självförtroende. ”Became an MC Master, since then it’s been a disaster for you and your favorite rapper”. Orden bar på en övertygelse, ett lugn och en trygghet i vad han gjorde. Mixtapet, och i särklass låten, fick stor uppmärksamhet och ryktet kring Bada$$ spred sig som en löpeld. Snart blev han kontaktad utav artister som Mac Miller och Juicy J, erbjuden kontrakt av Jay-Z på Roc Nation, samarbetade med aktningsvärda producenter och nominerad som Rookie Of The Year på BET Hip Hop Awards. Idag är han 19 år och släpper snart sitt debutalbum. Jag fick möjlighet att prata med honom innan hans första Sverigespelning på årets Way Out West.

Du blev populär väldigt snabbt efter att din freestyle på Youtube fick spridning. Hur hanterade du uppmärksamheten det medförde, var det en stor förändring med tanke på att du var så ung?
– Man kan säga att det var en stor förändring men mest av allt var det en snabb förändring, speciellt eftersom jag var så ung. Jag släppte först två videos sedan ökade takten fort och mitt första mixtape kom ut i juni år 2012.

När insåg du att något förändrats?
– Det är lustigt, för det tog lång tid innan det slog mig och det känns faktiskt fortfarande som att jag drömmer. Men det var nog sommaren år 2012 när jag åkte ut på turné för första gången och var förband till Juicy J som jag verkligen förstod det. Min första turné förändrade mitt liv.

Ett år efter att Notorious B.I.G släppt ”Ready To Die”, Nas släppt ”Illmatic” och Outkast släppt ”Southernplayalisticadillacmuzik”. I mitten av The Golden Era, år 1995. Året då Mobb Deep släppte “The Infamous”, The Pharcyde släppte “Labcabincalifornia” och 2Pac släppte “Me Against The World” föddes också Jo-Vaughn Virginie Scott. Kantad av gatorna i Flatbush, Brooklyn och formad av sin omgivning stöptes sedermera Joey Bada$$, en artist som idag kännetecknas för sitt old-school sound.
– Jag exponerades för hiphop och rap av mina föräldrar i en väldigt ung ålder. Du kan ju föreställa dig all musik som gällde när jag föddes, Biggie, Nas, Wu Tang Clan. Och jag ser det alltid som att när jag låg i min mammas mage eller när jag var väldigt liten så absorberade jag mycket av den energin, den musiken. När jag föddes tror jag dessutom att min själ visste sin mening. Det var fysiskt omöjligt att genomföra det då men nu är åldern inne och jag kan uttrycka det.

Och nu kallas du ledaren för den nya generationens hiphop och för ett underbarn. Hur känner du för det?
– Man, för det första, tack så mycket! För det andra känner jag nog mer som att ”om det är så det är så är det så.” Jag kommer ta den facklan och hålla den brinnande!

Många kallar dig även ofta en old soul, hur lyckas du omfamna din ungdom i det?
– Jag omfamnar min ungdom på många sätt. Jag njuter av att vara ung. Det är synonymt med en otämjdhet och frihet, vilket jag använder mig mycket utav i mitt artisteri. De saker jag gör nu kommer förmodligen vara sådant som jag tänker mig för att göra, både en och två gånger, om fem år.

Ett år efter succén med sitt första mixtape ”1999” släpptes ”Summer Knights”. Bada$$ visade då en utveckling i såväl ljudproduktion som textförfattande. Soundet gick från sample-dominerat till egensnickrade instrumentaler signerade producenter som DJ Premier, Statik Selektah och MF DOOM och texterna illustrerade en mognad. Nyligen släppte Bada$$ ”Big Dusty”, första singeln från hans kommande debutalbum”B4.Da.$$”. Det album vars albumtitel vittnar om ytterligare eftertanke och som idag också klassas som ett av år 2014 mest efterlängtade.

Jag läste i en intervju att dina lyssnare kommer få lära känna dig mer, att du går mer på djupet på ”B4.Da.$$”, på vilket sätt
– När jag sa det var albumet påväg i en lite annan riktning. Missförstå mig inte, skivan kommer fortfarande innehålla de elementen men nu har den ändrat riktning en aning och formats till att mer berätta historien om var jag – och många med mig – kommer ifrån. Man kan säga att jag inte endast såg till mitt eget perspektiv, utan ett bredare, sett mer ur mångas perspektiv.

Tror du den riktningen har med mognad att göra?
– Definitivt! Genom hela skivan försöker jag förmedla ett budskap. I grund och botten riktar jag mig till många av de barn och ungdomar som bor där jag kommer ifrån. Jag vill säga; Var dig själv, gör det du vill göra, jaga dina drömmar, påverkas inte av din omgivning, vad du förväntas göra, följ inte andra, följ din egen röst och stå upp för dig själv. Sedan handlar skivan mycket om motivation också. Allt jag är och var innan pengarna började rulla in och vad som kan hända om du tar dig igenom allt. Jag skulle vilja kalla denna skiva för soundtracket till att följa sina drömmar. Detta är albumet du ska spela om du vill hitta motivationen till att sluta vara lat, när du vill få en spark i röven och bara ta tag i dig själv och hitta inspirationen till ditt liv!

Idag anses ”1999” vara ett klassiskt album. Känner du någon press att toppa det?
– Nah, jag menar innan jag kom in i rapvärlden brukade jag själv vara så. Jag sa samma sak om Jay-Z, typ, ”Reasonable Doubt är hans bästa album” och nu när jag upplever det själv, på andra sidan, är det galet för oavsett vad jag gör kommer folk referera till ”1999”. Och för många kommer det föralltid vara deras favorit för det var mitt första album. Men för mig handlar det om att jag började göra musik för min egen del, det har aldrig handlat om omvärlden, vad de vill höra, det handlar om vad jag vill säga. Så, i min mening kommer detta album bli mitt bästa alster hittills.

Det är ett väldigt intressant sätt att se det. För nu när du vet att du har människor på andra sidan, som väntar på att få lyssna, kritisera och så vidare…
– For sure, det kommer alltid finnas press men jag gillar att vända upp-och ner, ut- och in på negativitet för att sedan omvandla det till något positivt. ”Pressure makes Diamonds” du vet och det är så jag ser på det.

Och så var det det där med bestående avtryck. Samma kille som jag av en händelse hittade på nätet sitter jag nu öga mot öga med. Samma kille vars självförtroende närapå skrämde mig visar sig inte alls vara skrämmande. För under den korta tid jag får prata med Bada$$ får jag, gång på gång, en knäpp på näsan. 19 år och redan sådant inflytande.
När jag några dagar senare lyssnar på ”Waves” igen blir det uppenbart. Jag har fokuserat på fel saker. För det är inte raderna om hur mycket bättre han är som är talande, det är mellansnacket. Där är han, där är killen som satt framför mig och där är badass:et i hans artistnamn, där är det bestående avtrycket i mitt liv och i musikbranschen.

Publicerat på www.kingsizemagazine.se
Foto www.dennisbarlund.se

Om du gillar - tveka inte att sprida ordet!