Jag flyr en stor besvikelse på scenen bredvid och möts av en show med stort S. Med tvångströja rullas Monáe in men snart släpper anspänningen. Uppbackad av ett 10-manna liveband sätter de ton för en organisk spelning. Här är ingen playback, inget konstlat, det är på riktigt. Hon deklarerar att ”you’re now about to have an experience” och det införlivar hon helt klart. Allt känns oerhört tight och rutinerat. Från Monáes klädbyten, till stiliga solon av den karismatiska gitarristen och körsångerskorna som synkroniserat dansar till varje låt i sann old shool-anda. En del av mig ogillar dock att hennes set inte förändrats under åren medan en annan tycker det är irrelevant. För till syende och sist ser hon till att denna blir unik och på kuppen tycks överraska många. Och hur det än må vara så kvarstår faktum: Att det är få förunnat att bli bjuden på en genomtänkt show. Publiken sjunger glatt med i ”Dance Apocalyptic” och ”Electric Lady” och kan bara inte stå still när Monáe bjuder upp till dans. Snart twistar hela publikhavet för att sedan kura ihop sig med sin käresta när ”Prime Time” spelas. Efter ett skönt outro där hon presenterar alla bandmedlemmarna ombeds publiken likt dem att sätta sig ner. Jag vill lova att det är en rätt mäktig syn när alla i publiken snudd på ligger ner för att sedan resa sig upp och explodera ut i en avslutande dans.

Betyg: 4,5 av 5

Publicerat på www.kingsizemagazine.se
Foto www.dennisbarlund.se

Om du gillar - tveka inte att sprida ordet!